Som en del redan vet, brukar jag skriva en del om mobbning och dess påverkan på individer, grupper och hela samhällen. Det här inlägget kommer enbart fokusera på skolan och hur man som vårdnadshavare, lärare eller klasskamrat på bästa sätt kan handskas med problemet.
Som jag ser det, finns det ingen egentlig bakomliggande orsak till att mobbning uppstår, det kan nämligen se olika ut i olika situationer. Kan man då säga att alla är offer? Är vi alla både offer och förövare? Varför drabbas vissa av mobbning, men inte andra? Jag skulle säga att roten till problemet, ofta är att en individ eller flera individer, letar efter någon som de vet att de kan komma åt lätt. Sedan om det grundar sig i osäkerhet hos mobbaren/mobbarna själva, går bara att spekulera i. I vissa fall har det säkerligen med rädsla för att själv utsättas, att göra, och i andra inte. För några år sedan, när jag själv bara var 15 år, såg jag och några av mina vänner en yngre tjej som satt i omklädningsrummet i skolan och grät. Vi pratade med henne och hon berättade att flera av de andra tjejerna i klassen frös ut henne, kallade henne saker och var allmänt taskiga. Vi satt med henne en stund och när de andra tjejerna i hennes klass kom tillbaka till omklädnignsrummet efter deras lektion, pratade vi helt enkelt med dem. Det som hände då, fick oss alla att häpna. Den tjej som till synes tycktes ligga bakom en hel del av mobbningen, började gråta och förklarade att hon själv utsatts för mobbning i sin förra skola. Det som hände här får en alltid att tänka en extra gång. Hur kan man vilja utsätta någon för något så jobbigt och förnedrande som mobbning, när man själv vet precis hur hemskt det är? Att rädslan för att eventuellt bli utsatt igen, får en att handla irrationellt.
Idag drabbas cirka 60 000 barn i Sverige av mobbning, enligt en artikel som publicerades i Expressen den 12 augusti 2015. Vi bör också ha i åtanke att alla inte väljer att berätta att de utsätts för mobbning, vilket innebär att det finns ett mörkertal.
Nu har de flesta barn börjat skolan. Att cirka 60 000 barn ska behöva återvända till skolan med en klump i magen, gör mig så ledsen. Så nu vädjar jag till er, mina läsare, att gå ut och göra skillnad. Om du har ett barn som går i skolan, prata med hen om mobbning. Hur viktigt det är att visa omtanke och se till att ingen är utanför. Om du själv går i skolan, tänk på att ett "hej" kan göra enormt stor skillnad i en människas liv. Om du är lärare, var uppmärksam. Håll ögonen öppna! För dialoger med eleverna. Ofta sker mobbning på ställen där du som lärare inte ser vad som händer. Det är därför även viktigt att visa eleverna att man finns där och går att lita på.
Du som enskild individ kan göra enormt stor skillnad! Om alla är med och drar sitt strå till stacken, går det att bekämpa mobbningen och se till alla barn faktiskt kan känna att de kan fokusera fullt ut på det skolan handlar om, nämligen att lära sig saker och utvecklas som människa. Barnen är framtiden, och det innebär att vi måste ta ansvar för att fostra framtiden på rätt sätt!